Om du är noga med att hålla kniven ren och slidan smord med läderfett (skofett) så har du en vän för hela livet. Om du putsar slidan med skokräm så blir den inte lika mjuk som om du använder läderfett.
Om du har ett kolstålsblad är det noga med att du torkar av det när du använt kniven och sedan tvättat av den (handdiskat den med varmt vatten och lite diskmedel om den är ordentligt smutsig), om du inte gör det så blir det rost på bladet.
Parafinoljan kan användas till att smörja skaftet med när det börjar se torrt ut. (Du kan naturligtvis även använda linolja, men tänk på att den är lättantändlig ihop med trasor eller papper).
När det gäller skärpan på bladet så kommer du långt med att använda ett bra bryne eller kanske två stycken, ett diamantbryne och ett finkorningt oljebryne (Arkansasbryne). Att skära i kött gör inte kniven slö men när du kommer i kontakt med ben så påverkar det knivens skärpa. Använd aldrig kniven som yxa genom att slå på den med en hammare eller liknande, sådant förkortar knivens livslängd.
När du bryner kniven så lägg bladet platt mot brynet och res eggen tills du får den vinkel som den ursprungliga slipningen har, rör bladet i små skärande rörelser (cirklar). Prova om eggen fastnar när du ställer den mot din nagel, då är den tillräckligt vass. Om kniven av någon anledning blivit riktigt slö måste den slipas på en vattenkyld slipsten eller bandputs. Om du inte känner någon som har sådan utrustning brukar det kunna ordnas hos något företag som håller på med verktygsslipning.
Copyright © All Rights Reserved